Rapporten är sammanställda studier av hur prefabricerade betongstommar av pelare och balkar montagestagas idag. Stommarna används främst till industri, offentliga samt kommersiella byggnader. Fokus är lagt på de två vanligaste balktyperna raka balkar med I-tvärsnitt samt sadelformade balkar med I-tvärsnitt.Vid montering av pelare- balksystem uppstår lastfall som man inte vill dimensionera elementen för. Stagning av konstruktionerna sker därför med hjälp av kolvning som kompletteras med wirekryss vid behov.  Resultatet har sammanställts i en enhetlig standard gällande utformning och dimensionering av montagestagning för prefabricerade betongstommar av pelare och balkar. Nyckelord: Montagestagning, Prefabricerade system, Raka och sadelformade balkar, kolvning, wirekryss.

I detta examensarbete som har gjorts tillsammans med EAB AB har syftet varit att skapa ettberäkningsprogram, som en applikation i Microsoft Excel. För att dimensionera gavelbalkar istålbyggnader.För att skaffa sig en uppfattning om hur man handberäknar snittkrafterna i en statiskt obestämdbalk, gjordes det en litteraturstudie. Denna ledde till att det valdes olika metoder för att beräknasnittkrafterna, bland annat valdes Cross-metod för att beräkna momentet i stöden.Beräkningarna av snittkrafterna gjordes i alla balkens stöd. Under dimensioneringsprocessengjordes bland annat interaktionskontroller mellan moment och normalkraft i varje stöd. Dettagjordes för att få en så noggrann dimensionering som möjligt.

Detta examensarbete ämnar belysa dimensioneringsgången av en HSQ-balk i stålkvalité S355 i kombination med KL-trä. Tre olika HSQ-balkar har kontrollerats mot en bestämd konstruktion gällande spännvidder för KL-träskivan och HSQ-balken. Byggnadshistoriskt har HSQ-balkens huvudsakliga syfte fungerat som upplag för prefabricerade betongelement som därefter gjutits ihop till en samverkanskonstruktion (Stålbyggnadsinstitutet, 2004).Balken är relativt oprövad i kombination med KL-trä och med anledning av detta bestämde författaren i samarbete med Martinsons att en undersökning av kombinationen HSQ och KL-trä vore intressant med fokusering på HSQ-balken. Efter slutförda beräkningar dras följande slutsatser gällande HSQ. Vridstyv balkNedböjningen blir nästan uteslutande den dimensionerande parameternTvå olika balkar med samma tvärsnittsarea men olika höjd visade i denna rapport att en högre balk gav bättre kapacitet och lägre nedböjning. En högre balk kan dock leda till ett tjockare bjälklag..

Tvärspännda broplattor består av flera balkar, oftast limträ, som spänns samman med genomgående stag så att de bildar en bärande platta. Kupning av tvärspännda broplattor är ett fenomen som ibland uppstår. Själva kupningen i sig är inget stort problem men man misstänker att det på sikt kan leda till skador på brons tätskikt och beläggning. I den här rapporten utreds om det finns ett generellt hyvelfel hos enskilda balkar och om det kan vara en orsak till att plattor kupar. Vidare studeras plattor som satts ihop av block bestående av flera balkar och om kupning kan bero på om dessa block monterats ihop på ett sådant sätt att de är rombiska.

Syftet med arbetet var att dimensionera en stomme i limträ till en redan befintlig byggnad för att sedan jämföra den med den stomme som byggnaden i nuläget har. Dimensioneringen gjordes till stor del i datorprogram men i vissa situationer krävdes handberäkningar. Det som dimensionerats var bärande balkar, pelare och åsar, samt två stycken anslutningsdetaljer. En 3D-modell gjordes av limträstommen samt stomplansritning, sektionsritningar och detaljritningar. Alla innermått gick att behålla så som de är i den befintliga byggnaden, vilket var en av de stora frågorna innan arbetet. Detta gör att byggnaden skulle gå att använda i samma utsträckning som den i dagsläget gör. De problem som uppkom var att dimensionerna på en del balkar blev väldigt stora, då det är långa balkar som ska ta upp stora krafter, samt att det inte gick att behålla skärmtaket som det är i nuläget utan utvändiga pelare behövdes vilket inte är optimalt.

I en rapport som 2004 överlämnades till regeringen fastslås att om 10 - 15 år eftersträvas att andelen nyproducerade lägenheter med trästomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bärande stomelement i trä kommer att öka de närmaste åren under förutsättning att målet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellånga spännvidder krävs ofta balkhöjder som överskrider de mått som normalt kan sågas fram i en enda massiv bit. Ofta väljs istället balkar av limträ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sågverket.

Sekretessbelagd.

Detta examensarbete ämnar belysa dimensioneringsgången av en HSQ-balk i stålkvalité S355 i kombination med KL-trä. Tre olika HSQ-balkar har kontrollerats mot en bestämd konstruktion gällande spännvidder för KL-träskivan och HSQ-balken. Byggnadshistoriskt har HSQ-balkens huvudsakliga syfte fungerat som upplag för prefabricerade betongelement som därefter gjutits ihop till en samverkanskonstruktion (Stålbyggnadsinstitutet, 2004).Balken är relativt oprövad i kombination med KL-trä och med anledning av detta bestämde författaren i samarbete med Martinsons att en undersökning av kombinationen HSQ och KL-trä vore intressant med fokusering på HSQ-balken. Efter slutförda beräkningar dras följande slutsatser gällande HSQ. Vridstyv balkNedböjningen blir nästan uteslutande den dimensionerande parameternTvå olika balkar med samma tvärsnittsarea men olika höjd visade i denna rapport att en högre balk gav bättre kapacitet och lägre nedböjning. En högre balk kan dock leda till ett tjockare bjälklag..

Svetsade balkprofiler har under de senaste årtiondena i allt större utsträckning ersattstandardprofilerna vid upprättandet av större stålstommar. Möjligheten att utforma balkenefter bjälklagets tjocklek, samt stor smidighet vid montaget är några av de stora fördelarnamed dessa profiler.En vanligt förekommande svetsad profil är så kallade HSQ-balkar, vanligen kallade för hatt &kepsbalkar. Tyréns har länge förutsatt att vridningen som uppkommer som följd av denexcentriska belastningen på dessa inte haft någon betydande inverkan och endastdimensionerat balkarna för moment och tvärkraft.Syftet med detta arbete har varit att upprätta ett dimensioneringsverktyg där man viddimensioneringen utökar kontrollen till att även ta hänsyn till vridningens inverkan.En litteraturstudie har utgjort den huvudsakliga metoden vid ansamlandet av material tillteoridelen. Denna låg sedan till grund för upprättandet av arbetsgången och sedermeradimensionerings-hjälpen.Resultatet redovisar en exempelberäkning av en HSQ-balk där teorin implementeras. Endimensionerings-hjälp har upprättats för att ha ett alternativt tillvägagångssätt viddimensioneringen av HSQ-balkar.Projektet har resulterat i att ett dimensioneringsverktyg för HSQ-balkarna har upprättats samtatt de problemområden som kommer till följd av vridningen har ringats in.

SyfteSyftet med studien är att jämföra förekomst och typ av ögonrelaterade nacke-, skuldrabesvär hos de som har ett statiskt respektive dynamiskt arbete.  Metod 35 korta arbetsplatsbesök utfördes på ett kontor och i två butiker. På arbetsplatsbesöken uppmättes belysningsstyrka och luminans med hjälp av en ljusmätare, blickvinkel och arbetsavstånd uppmättes med hjälp av gradskiva och måttband. Innan arbetsplatsbesöken ägde rum skickades en symptomenkät ut till deltagarna där de fick svara på frågor om eventuella ögon- och muskuloskeletala besvär, om de använder glasögon eller kontaktlinser samt hur de upplever belysningssituationen på arbetsplatsen. ResultatResultatet indikerar på att besvären gällande ögon, muskler, nacke och skuldra är större vid statiskt än dynamiskt arbete.Luminansförhållanden och belysningsstyrkor var överlag utanför de rekommenderade värdena.Skillnaderna mellan grupperna är inte statistiskt signifikanta då den ena gruppen var hälften så stor som den andra och besvärspoängen väldigt spridda.Något statistiskt samband mellan ögonbesvär och muskuloskeletalabesvär fanns ej. Slutsats Trender visar att  nacke-, skuldraproblem är större hos de som har ett statiskt arbete än de som har dynamiskt arbete men detta är inte statistiskt signifikant..

Ferruform i Luleå står inför en omstrukturering av produktfloran, där syftet är att specialisera sig på ett antal kärnprodukter. Detta innebär stora förändringar för produktionssystemet, en del maskiner kommer att fasas ut tillsammans med produkter som inte längre ska tillverkas av Ferruform samtidigt som volymen planers att ökar på andra produkter vilket innebär att nya maskiner måste köpas in. En del i omstruktureringen är att flytta tillverkningslinen av sidobalkar från en hyrd lokal till Ferruforms egna huvudbyggnad. Tillverkningslinen som flyttas in i lokalen ska utökas med flera maskiner för att möta den ökade produktionsvolymen. Syftet med examensarbetet är att simulera tänkt upplägg för den nya sidobalksavdelningen, utveckla styrregler och dimensioner produktionssystemet.

Uppsatsen behandlar hur några elever i skolår 2 uppfattar innebörden i likhetstecknet samt hur ett par lärare undervisar för att öka sina elevers förståelse för likhetstecknets betydelse. Litteraturen anger två olika sätt att uppfatta likhetstecknet. Det ena betecknas som statiskt(�är lika med�) och det andra som dynamiskt (�blir�). Jag har använt mig av de två olika sätten att uppfatta likhetstecknet som mall för att sortera elevernas förståelse. De allra flesta av eleverna i undersökningen i skolår 2 uppfattar inte likhetstecknets båda betydelser.

Idag blir det allt vanligare med träbyggnader högre än två våningar. Detta tillsammans med en modern arkitektur som ger stora öppna planlösningar ställer höga krav på bjälklagen i träbyggnader. Problematiken med långa spännvidder för bjälklag i trä är att klara kraven för svikt och nedböjning. Dessa krav måste uppfyllas för att säkerställa funktioner hos andra byggdelar och för att människor inte ska uppleva att golvet sviktar eller vibrerar på ett obehagligt sätt.Ett träbjälklag bestående av limmade balkar av sidobräder har utvecklats. Bjälklaget är utformat av balkar med I-tvärsnitt i primärriktningen och rektangulära balktvärsnitt i sekundärriktningen.

Den här magisteruppsatsen behandlar två perspektiv på ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oföränderliga och därför samma i alla situationer. I kontrast till detta står det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den här uppsatsen är att påvisa att dessa två ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de här perspektiven för att se om och hur de får stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som är svenska ledare med många års erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

I detta examensarbete utförs en jämförelse av HSQ-balkar och VKR- pelare i hållfasthetsklass S355 respektive S460. I arbetet dimensioneras profiler anpassade efter studerade fiktiva konstruktioner och ställs emot varandra. Syftet är att optimera profilerna och effektivisera stålanvändningen. Förhoppningen är att en applicering av höghållfast stål i vanliga konstruktioner medför en reducerad stålmängd. Är minskningen tillräckligt stor bidrar denna i sin tur till en mindre miljöpåverkan samt kostnadseffektiva dimensioneringslösningar.Två olika byggnadsstommar utförda i stål med sträckgränsen 355 respektive 460 MPa undersöks.